.




"The Christian resolution to find the world ugly and bad has made the world ugly and bad".- Friedrich Nietzsche






"När ett samhälle inte har något annat gemensamt ideal än välstånd är det byggt på lösan grund."

                                                    

                                                     Genus/Generalisering/Jämställdhet

För någon dag sen sa jag ”varför kan vi inte bara som en normal familj?” . Vad sjutton sa jag tänkte jag sekunden efteråt. Jag ogillar skarpt allt som har med ordet ”normal” att göra, vad definiera normal? Är det en bild som samhället har skapat som blivit en definition av normal? Svar: JA


Vad är normalt, vad är manligt och kvinnligt?  Vi är biologiskt olika och det kan vi inte ändra på och tur är det, men är det så att beroende på vilket kön vi är så får vi olika förutsättningar?



Är Sveriges och dess nordiska grannar verkligen världens mest jämställda land? Det anser i alla fall politiker och andra länder, vi har förmodligen uppnått mer än vad en kvinna eller man i ett u-land någonsin hade vågat drömma om, men vad säger det om jämställdheten? Var fjärde år blossar debatten om jämställdhet upp igen, varje fjärde år pratar politiker om ”ett rättvisare samhälle, vi ska skapa ett jämställt land!” - Säger det verkligen mer om vår jämställdhet? Svar : NEJ, politiker tar upp det var fjärde år eftersom dom inte har något bättre att komma med, de snackar bara, och det sorgliga är att för det mesta har dom inte särskilt mycket att komma med, de har de högsta lönerna, vill styra, vill kunna ”förändra”, förändrar dom det som dom pratar om, svar: NEJ, det har ingen aning om vad som sker i landet om de har det så använder dom det inte bra.

 Om de nämner ordet jämställdhet nickar befolkningen belåtet och menar på att detta parti är bra. Dom har halva inne genom att säga ett ord med tolv bokstäver.



Jag anser faktiskt att vi lever i ett hyfsat jämställt land, visst, det finns problem, löner och yrken osv som fortfarande är man/kvinno dominerat, vi må har problem här i Sverige, men INGET i jämförelse med andra länder runt om i världen. Länder där kvinnor inte får gå ut utan tillåtelse av sin man, länder där kvinnor anses vara till för att klämma ut barn och göra mat osv.



  Klaga däremot är vi bra på här, klaga bakom stängda dörrar istället för att säga det på plats, ta upp och skapa en debatt.. 



Inom olika yrkeskårer är det faktiskt ärligt talat mycket som är mansdominerat, enligt JämO är 97 procent sekreterare kvinnor, 78 procent män är chefer inom privat sektor, offentliga 44%.


Siffror chockerar, det gör dom, vi lever fortfarande i stenåldern beroende VAD vi pratar om. Pratar vi om jämställdhet inom yrken tror jag jämställdheten bara kommit några myrsteg fram men samtidigt finns det yrken som män inte har samma tillgång till som kvinnor, det finns två sidor ur allt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Men varför är det så, jag hatar generalisering, verkligen, hatar, att faktiskt putta en i ett fack,där vi ska stanna, för andra kanske vi stannar där föralltid.

 Enligt en undersökning på högstadie elever i Bohuslän visar hur VI mår, än en gång detta VI.

Hälften (46% i åk 7, 57% i åk 9) av alla flickor har någon gång funderat på att de inte vill leva längre.

För pojkarna är motsvarande siffra drygt en fjärdedel (24% i åk 7, 32% iåk 9).

Var åttonde flicka har varit nära att ta sitt liv eller faktiskt försökt ta sitt liv. Knappt hälften så många pojkar har haft samma självmordsbenägenhet

9 procent flickor i åk 7 och 15 procent flickor i åk 9 känner sig oftast ensamma. Motsvarande siffror för pojkar är 5 procent.

Jag kommer att låta som en pessimist men jag anser att VI:et kan passa här. Dessa siffror chockerar men helt rent och slätt förvånar det mig inte, även då det är smått överdrivet, men det ska jag prata om längre ner. Först så måste jag säga att det som jag anser är mest chockerande att mer än hälften av flickorna i årskurs 7 någon gång funderat på att de inte vill leva längre, årskurs 7 (!?!?), 13 år, när jag var 13 var jag för sjutton glad, ovetande om världens brister, inte gick jag och tänkte på att ta livet av mig.

Håller alla verkligen uppe en fasad?Varför är flickors procenttal så höga och inte tvärtom?

Flickor/Kvinnor sägs vara mer flitiga,ha mer kvar, ha mer presentationsångest medan pojkar/män sägs anstränga sig mindre,få sämre betyg, presterar mindre helt enkelt.

Där är vi igen, generaliseringen, är det verkligen så, alla pojkar, anstränger sig mindre och alla flickor är flitiga. Nej, så är det inte. Vi är individer, bara för att vi har ett viss kön beter är vi inte på det ena viset eller det andra.



Det märkliga med samhället idag att det bästa sättet att få uppmärksamhet på är att verka som om man dåligt, de som egentligen behöver stöd och behöver prata gör det inte medan de andra som faktiskt inte har något direkt att komma med inte kan hålla tyst. Det är förmodligen precis vad de siffrorna från JämO egentligen handlar om, man vill få uppmärksamhet, man vill synas, och då handlar det inte bara om positiva saker, så länge man får uppmärksamhet även ifall det är negativt är det plötsligt bra,självklart stämmer det på vissa det kan man inte bortgå från, men handlar inte nu:et mycket om uppmärksamhet, om provokation?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -



Får killar och tjejer olika förutsättningar i skolan? Ja, det sägs så, men jag har själv aldrig varit med om det, jag gick på en liten skola innan, alla kände alla, alla lika mycket röst. MEN..


Man behandlas olika, så är det faktiskt och det måste man kunna säga, vare sig vilken stil,kön,ålder och utseende man har behandlas man på ett vist sätt, jag tror tjejer och killar i visa lägen behandlas olika, det har alltid varit så på ett och annat sätt, varför? Media?


Sitter det kvar i oss alla, att vi ska behandlas olika, men samtidigt som jag skrev detta tänkte jag, behandlas vi verkligen olika eller om det är så att omvärlden har skapat oss en bild att vi gör det och därmed anser vi det. – Jag talar om Sverige nu.


Delegationens ordförande Anna Ekström menar på att om man utgår från ”behandla alla lika” kan vara uttryck för en brist på kunskap om de genusstrukturer som begränsar livsvalen för flickor och pojkar.

Que?


Vi är biologiskt olika, det är vi (tur är det), våra hjärnhalvor må kanske fungera olika, men vad säger att en kille inte kan ha presentationsångest? Vad säger att en tjej inte kan tänka ” ja pallar inte det här”? Allt är individuellt och de ”s.k” undersökningarna är bara en liten del av en hel kaka. Jag är själv en person med enorm presentationsångest, jag kan sitta på natten bara för att få fram ett rätt ord,som jag anser förändrar ett helt arbete/mail osv.




Men är det egentligen jämställt samhälle när man generaliserar att ett helt kön anstränger sig mindre? När man säger att ett helt kön prestera för mycket? – Några är mina tjejkompisar är riktiga slackers, gör inte en enda läxa medan några killkompisar sitter uppe om nätterna och kämpar för att kunna få ett arbete perfekt.

Hur kan man försöka motarbeta ångest och stress? För mig funkar bara planläggning och mina egna deadline tider, en vis tidpunkt ska jag var färdig med det arbete osv, lärarna måste även prata med varandra så att vi inte får allt på en och samma vecka, vilket tyvärr är vanligt och sen går man "läxlös" i flera veckor..


Jag tror mycket i dagens samhälle handlar om självuppfyllande profetior. Att vi gör som det förväntas av oss, omedvetet, media skapar oss en bild, vi följer bara efter.. Lärare beter sig på ett vist sätt efter det dom hört/läst, elever beter sig på ett vist sätt efter det dom hört/lärt, föräldrar beter sig på ett visst sätt efter det dom hört/läst. Jag tror många inte vågar säga som det egentligen ligger till och man skapar en fasad, en fasad som omvärlden anser vara ”rätt” men innerst inne bara är ett skal.


Den mest genusuppdelad platsen är nog leksaksaffärer, grått/blått/svart mot rosa/rosa/rosa. Har det någon
betydelse vad man är uppväxt med? Själv är jag uppväxt med StarWars,action tvspel,bilbanor,lego,softairguns/platssvärd,träkojor, jag gjorde allt som min storebror gjorde, sen hade jag tusentals barbiedockor som var mina, bara mina. Har det påverkat mig? Ja det har det nog,samtidigt som inte. Jag tänker inte säga mer skinn på näsan, inte heller större perspektiv eftersom det är inget av det, jag tänker mer säga att vi är ett samhälle en värld som är präglat av rättvisor och orättvisor och det bästa sättet att kanske ändra liiiite är att ta bort blått/svart och rosa/rosa avdelningarna i leksaksaffärer och blanda. För det befinner sig just nu som naturligt att man som liten flicka går till rosa och som liten pojke går till blått,kanske blir det då en grund, en grund på en jämlikare värld i vissa I-länder..

We're not the brain,we are a cancer on nature

2072,80 år hur kommer det se ut? Världen mår sämre,överbefolkning,girigheten har ökat. Jag är en pessimist, jag tror inte världen har blivit bättre, jag tror inte vi kommer ha flygande radio,tv, mobil eller skor.

Jag tror snarare att världen har blivit mörkare,gråare,regninare,skitigare. När oljan går in på sina sista droppar kommer girigheten öka, vi kommer bli allt mer själviskare och giriga, vi kommer slåss för att hålla kvar våran levnadsstandard som alla faktiskt måste ändra på, NU.

Världen kommer vara smutsigare och naturnörd som jag är och tittar på varenda planet earth avsnitt om och om igen tror jag att vår modernisering kommer eller det gör den i och för sig redan skada djurlivet ännu mer.

Utrotningen av arter kommer öka drastiskt eftersom vi människor, vi, homo sapiens har benägenhet att tänka på oss själva först, de allra rikaste, vill ha allt, allt innan det blir skit. Om 80 år kommer det kanse inte finnas någon snö, om 80 år kommer världen vara mindre, avstånden kortare,människor girigare...

Men om jag ska vända på pannkakan kommer forskiningen utvecklas, kanske har vi alla funnit ett sätt att alla blir delaktiga i miljöproblem, kanske har vi funnit botemedel på sjukdomar, kanske har vi funnit en motsvarighet till olja.

Förhoppningsvis kommer världen tillsammans försöka till en förändring, torka kommer råda i länder under ekvatorn, allvarlig torka, torka som redan börjat synas i visa länder, i länder som var dag blir varmare.

Populationen kommer öka,vilket kommer leda till att världen behöver mer mat, mer föda, mer vatten, mer mer mer . Därför kommer girigheten gro ännu i världen.

Vi är egoistiska, alla är inte pålästa, vi är inte pålästa om allt som faktiskt sker i världen, vi måste tillsammans hjälpas åt att skapa en miljö vi kan leva i,se helheten.

Jag tror mycket handlar om att vi nu, i dagen samhälle måste sluta tänka på kläder,mp3,mobiler,datorer, vi måste sluta tänka på oss själva. vi måste se andra, livet är inte bara kläder,datroer, shopping. tillsammans måste vi förändra vår syn på världen...
Fortsättning följer..  


“Our enviromental problems originate in the hubris of imagining ourselves as the central nervous system or the brain of nature.

We're not the brain,we are a cancer on nature” – Dave Forman

 


RSS 2.0