att vilja är att kunna
Europa,jordens till ytan den näst minsta världsdelen men till befolkning den tredje största.
43 stater,730 miljoner invånare, 500 miljoner är med i EU,500 miljoner är med i EU vilket motsvarar 27 länder.
Efter andra världskriget grundades Europeiska kol-och stålgemenskapen mellan sex länder i västra Europa och ett av syftena var att med unionen förhindra ytterligare världskrig och även neutralisera konflikten mellan de fransk-tyska gränsområden samt kontrollera produktionen och försäljningen av kol och stål.
De sex länderna var då förutom Frankrike och Västtyskland, Belgien, Nederländerna,Luxumburg och Italien.Med åren ändrades Europeiska kol- och stålgemenskapen till EU och medlemsländerna har idag ökat med 21 länder,varför?
Med åren förändrades Europa på många sätt och vis och länder anslöt sig till Europeiska kol- och stålgemenskapen.
1985 upprättades Schgenavtalet som öppnade upp gränserna och avskaffade passkontrollerna mellan de stater som deltog i samarbetet. -89 föll Berlinmuren och Östeuropa öppnades upp, Östtyskland blev en del av gemenskapen då Tyskland enades 1990.
1993 ändrades namnet tillsammans med en ny organisationsstruktur och namnet blev ” Europiska gemenskapen”, European Union, EU
EU:s nya struktur utgör/utgjorde tre grundpelare:
1: Europeiska gemenskapen, konsumentpolitik,folkhälsa och biståndspolitik
2:Gemensam utrikes-och säkerhetspolitik
3:Polisiärt och straffrättsligt samarbete vilket menas med samarbete i rättsliga och inrikes frågor, i tredje pelaren inkluderas asyl och invandringspolitik,yttre gränskontroll etc.
Men hur fattas de beslut som för Europa och EU medlemsländerna framåt i samhället, vem bestämde hur den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken ska se ut? Vem bestämde hur Europas folkhälsa ska vara?
När beslut ska fattas inom EU måste ett förslag gå igenom olika steg, likt en trappa som man ska gå upp i för att kunna öppna en dörr.
Inom EU finns det sju olika ”grupper” som ansvarar för olika ämnesområden,”grupperna” kallas institutioner och tre av dess sju institutioner är inblandade när beslut om nya lagar och regler ska fattas.
EU -kommisionen - består av en talare, en kommisionär från vart medlemsland och de är kommisionärerna som kommer med förslag på nya lagar,regler eller ändringar i EU.
Europaparlamentet - Budgetbefogenhet,kontrollbefogenhet och lagstiftningsförfarande är de som sammanfattar Europaparlamentets funktion och befogenheter. Europaparlamentet har i uppgift att kontrollera EU-kommisionen och dess budget, de har även makten att avsätta en kommision. Budgetbefogenhet,kontrollbefogenhet och lagstiftningsförfarande som jag nämnde i början är de tre inriktningar som Europaparlamentet är indelat i, de är så kallade utskott. Europaparlamentet har beskrivits som ett av de mäktigaste parlamentena i världen vilket förmodligen stämmer bra in då de faktiskt bestämmer över 500 miljoner människors levnadsförhållande,samhälle och länder.
Sist men inte minst är den tredje institutionen Ministerrådet som är en institution bestående av en minister från varje medlemsland.
EU-kommisionen är de enda som får lägga fram förslag på ändringar av redan befintliga lagar och på nya lagförslag. Kommissionen skicka sina förslag till Europaparlametet och Ministerrådet, trots att man skickar till båda institutionerna samtidigt avvaktar ministerrådet med att ta ställning till Europaparlametet har behandlat förslaget.
Förslagen genomgår olika ”behandlingar” inom Europaparlamentet och Ministerrådet som handlar om att man väljer ut utskott,talesmän etc för att diskutera och få fram det positiva och negativa i kommissionens förslag, för att få fram det förslag som gör det lättare och bättre för var medlemsstat.
Hur besluten fattas kan det i vissa speciella fall ske något som kallas lagstiftningsförfarande och de menas när beslutet fattas av antigen Ministerrådet efter att det har hört om Europaparlamentets åsikter eller av Europaparlamentet efter de hört Ministerrådets åsikter,vice versa.
Hur går det till i den svenska politiska beslutsprocessen?
Liksom i EU’s beslutsprocess är det även olika utskott inblandade i den svenska beslutsprocessen.
De grupper som är inblandade i Sverige är Regeringen och Riksdagen. Regeringen är ett utskott som har i huvuduppgift att ta hand om just beslut och förslag, men till slut är det ofta Riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet.
Sveriges beslutprocess börjar med ett förslag, en så kallad proposition som lämnas av regeringen till riksdagen.
Riksdagen överlägger förslaget och eventuella motioner lämnas innan det skickas vidare till det utskott som förslaget,propositionen passar in i (ämnesområde).
Utskottet som propositionen skickas till granskar och ger eventuella motförslag,motioner och argumenterar sin syn på förslaget.
Det är viktigt att poängtera att alla utskott har chansen att ge sin syn på ett förslag och den ”utvalda” frågan. De sista som sker i beslutprocessen är när förslaget antas av Riksdagens då 349 ledamöter röstar ifall propositionen ska avslås eller ej.
Är det några likheter eller tydliga skillnader på EU’s eller Sveriges beslutsprocesser?
De mest tydliga likheterna är förmodligen att var förslag som läggs fram inom både Svensk politik och EU måste gå igenom olika utskott/institutioner/olika steg och få ett godkännande för att gå igenom. En annan tydlig likhet är att det existerar olika utskott beroende vilket ämne förslaget omfattar.
Skillnaderna är liksom likheterna även de ganska tydliga,
EU:s beslutfattningsprocess börjar med att EU-kommissionen lägger fram ett förslag vilket till skillnad från i Sverige kan börja med ett förslag från regeringen,intresseorganisation,parti eller helt enkelt en privat person. Inom EU tas det slutgiltiga beslutet av Ministerrådet eller gemensamt med Europaparlamentet medan i Sverige är det alltid Riksdagen som beslutar vidare ett förslag,ny lag,lagändringar etc ska gå igenom eller ej.
Som medlem i EU måste Sverige anpassa sig till vissa beslut. Kommer EU med direktiv angående en ny regel eller lag ska Sverige som medlemsstat anpassa vilket var ett av av kraven för att vi skulle få gå med i EU. Om EU-kommissionen tycker att Sverige bryter mot rätten kan de inleda ett överträdelseärende mot Sverige ( ifall inte Sverige följer EU-förordningen).
- - - - - - - - -- - -- - - - - - - - - - -- - -- -- - - - - - - - -- - -- -- - - - - - - - -- - -- -- - - - - - - - -- - -- -- - - - - - -
Många människor pratar om att det är negativt att vissa beslut som tidigare fattades inom Sverige nu tas upp i Bryssel och Luxemburg och att vi enskilda individer inte får någon röst då vi ”buntas” ihop i en hög som ska styras av några snubbar i en kontorsbyggnad(fördomar). Självklart kan det finnas nackdelar då kanske vissa beslut istället hade tagits som en folkomröstning i Sverige,men det kan faktiskt vara så att visa beslut som fattas inom EU inte tillför Sverige något, Sverige är ett av det rikast länderna i EU och de frågor som tas upp ska omfatta både u-och i länder, vilket jag anser är viktigt att poängtera.
EU ser jag som något positivt, länder enas tillsammans och jobbar för en bättre värld, ett bättre samhälle. Om länderna tillsammans skapar gemensamma lagar och regler kan det på många sätt underlätta,så som att flytta och resa mellan EU-länder även export,efterfråga och utbud gynnas.MEN det finns baksidor så som allt annat då gränserna mellan EU länder blir slappare leder det till ökad brottslighet,människohandel,djurhandel,narkotika i huvudsakligen traffickng etc.
En tanke har flugit omkring inom mig de senaste dagarna, en tanke om det skulle varit bättre ifall Norge,Danmark och Sverige sattes ihop till ETT land.Ja, jag vet att det aldrig skulle ske MEN hade inte våra länder tillsammans fått större röst i Europa? Hade vi inte kunnat bidra mer till förändring tillsammans?
Danmark har drygt fyra miljoner invånare,Norge drygt fem miljoner invånare och Sverige har omkring 10 miljoner och tillsammans skulle vi bli omkring 20 miljoner ( ja,jag är fullt medveten om att Norge inte är med i EU). Om vi tre länder slogs ihop skulle vi kunna mätas med de större länderna så som Tyskland och Frankrike, en visionen som jag tycker är fin men som aldrig skulle fungera/gå igenom i verkligheten, ungefär som kommunismen (vackert men omöjligt).
Det finns för och nackdelar med allt men viljan att samarbeta för ett bättre samhälle finns. Sverige skulle förmodligen klara sig lika bra utan EU men jag tror inte att samhällen och länder sinsemellan handlar om att ”klara sig lika bra utan det” ,jag tror världen och fungerande samhällen handlar om kommunikation,gemenskap och vilja. När man går med i EU visar man att man deltar och att man tillsammans kan förändra och förbättra våra samhällen,omgivning. Det finns negativa sidor av allt men helt ärligt, det finns negativa sidor av allting i vår värld.
Avslutar så som jag började denna text
Att vilja är att kunna - franskt ordspråk
