Dålig publicitet är bra publicitet?

Vad har hänt med världen, samhället när allt som diskuterars är om en Hollywoodfru, som säger saker som hon VET om kommer uppröra svenska folket.
Vad har hänt med världen då det anses vara viktigare att disskutera och vara irreterad över Svenska  Hollywoodfruar...det finns tusentals viktiagare saker att disskutera om, som faktiskt RÖR vår värld.


Varför gnälla och tjata om Anna Anka, det är ju det ända dom vill, dom vill att vi ska skriva om dom i tidningar,bloggar osv, dom vill att vi ska gnälla om deras åsikter. Så varför använda sin tid till att göra det när det finns riktiga världsproblem att prata om...




regalecus glesne



Ungdomar eldar upp skolar, ungdomar mördar för kärlek, ungdomar skjuter och rånar banker, ungdomar i Rosengård kastar sten på polisen, ungdomar dricker mest än alla tidigare generationer, ungdomar hit och dit.

 
VI,VI ungdomar, denna generaliseringen som samhället är uppbyggd på börjar trötta ut mig, det är alltid vi eller dom, den mallen.
Vi är individer, vi är inte bara ungdomar och vi må vara den generationen som mår sämst i samhället, men vems fel är det, är det medias bild på oss,är det kraven, är det tekniken och märkeskläderna, eller är det ”orättvisorna” som man dagligen får höra om i alla debatter, är det rädslan att hamna utanför, eller är det egentligen ungdomsproblem eller är det bara föräldrarproblem?



Dessutom delar man in oss i åttiotalister,nittiotaliser och säger hur ett helt decennium med olika människor är, åttiotalisterna sägs vara omedvetna och ytliga, nittiotalisterna sägs vara oambitiösa , hur kommer 2000-talisterna vara?
De som delar in oss i mallar och säger hur vi är är förmodligen bara fyrtiotalister som läser tidningar för grundligt och tror på allt som sägs och lite till och njuter av att säga hur vi är, när han/hon egentligen inte varit i närheten av en ungdom sen stenåldern...

 
Jag tror inte vi mår sämst, jag tror att vi mår dåligt, vi har miljontals krav på oss, som förr inte fanns,men tänk förr, och nu menar jag på början av nittonhundratalet, då industriliseringen började, då handlar det om att tjäna varenda korvöre för att få ett mål och för att kunna flytta in till städer som ansågs vara mycket bättre, tyckte dom då att de var den generation som mådde sämst? - det kanske inte var det bästa exemplet men det jag försöker komma fram till är att varje generation har sina svårigheter, men på olika sätt.


Men jag tror vi mår dåligt förmodligen mår vi nog sämst, brottsligheten ökar,självmord ökar,kraven ökar,ätstörningar ökar allt bara ökar och ökar, finns det inte något som minskar?
Jag tror internet,media,tv osv har förstört samtidigt som det utvecklat världen.


Men vad handlar det om egentligen, varför eldar ungdomarna eller så kallat VI (!?!) upp fritidsgårdar,dödar och svälter och slåss.?
Min uppfattning av dagens ungdomar har sina ljusa och mörka sidor, jag har ett fåtal vänner som mått dåligt, skärt sig, svultit sig själva och jag har ofta stått där tomhänt utan att veta vad jag ska göra, ett rop på hjälp när dom visar det öppet men samtidigt ett hjälp dom inte vill ha.
Men varför mår man inte bra och vad handlar det om när brottsligheten,våldet ökar?
Något jag har funderat på är om det är så att vi, vi i I-länderna, länderna där medelklassen är hög, om det är så att vi mår för bra, så att vi måste göra uppror för att visa oss. Vi måste skära oss, vi måste svälta oss osv för kanske är det en rädsla att vara rädd för att bli ensamma och inte synas, kanske är det så att vi försöker få någon att prata OM oss för att veta att man syns oavsett om det är positiv eller negativt,kraven är förmodligen en biståndefaktor till varför många unga inte mår bra, stressen,pressen osv, men det fanns väl för med, fast på ett annat sätt?



Emma Leijnse som skrivit artikeln ”Unga utanför skyddsnäten” kan man läsa att det är omkring 25 procent av dagens ungdomar som är arbetslösa, arbetslösa och utan bostad och visst leder det till problem, vi har våra rättigheter att ha jobb och bostad precis som de generationer som var tidigare, men jag anser faktiskt att alla generationer har sina bekymmer, sina krav men jag tror att vår press idag kanske är liiiite större, vi har information runt oss dygnet runt och är alltid uppkopplade till omvärlden, vilket är både positiv och negativt.


 Förr ett tag sen hörde jag ett radioprogram på p1 som handlade om dagens ungdomar, ungdomar som själva  pratade om problemen i Angered i Göteborg och ökade ungdomsvåldet, Angered där det bland annat varit många skolor och fritidsgårdar som eldats upp eftersom de anser att de vill ha nya fritidsgårdar och bästa lösningen som dom kom på var att elda upp dom...
Hursomhelst där sa de i programmet att det borde skicka ungdomarna till fosterhem eftersom det är föräldrarnas fel, javisst självklart är det föräldrarnas som sagt åt dom att dom ska sätta fyr på hus och hem, självklart är alla dessa föräldrar alkoholister, drogmissbrukare osv, SJÄLVKLART!, de som sätter fyr är gäng, de har egna huvuden och ideer, förälderna är inte alltid problemet för det ökande våldet och visst dom borde ta sitt ansvar och hålla koll på sina barn.
MEN det borde de som handlar med, jag anser faktiskt att vi, nu menar jag alla, vare sig man är barn, ungdom,vuxen,pensionär, hund eller katt ska ta sa sina konsekvenser efter sina handlingar..

 

VI skapar ett samhälle, det är VI ute i Sverige och världen som skapar det, ingen annan, vi alla vill ha våra rättigheter här i Sverige, alla vill ha jobb, alla vill ha bostad.
Men just nu handlar ingen på ett bra sätt, ungdomarna som faktiskt jobbar och sliter, sliter för att kunna ha ett bra liv och nå sina drömmar kommer alltmer bakom kriminaliteten i tidningarna, de som kommer i tidningarna är de som slåss, våldtar och mördar, inte är det de som faktiskt försöker bidra i samhället, visst det kanske är mer underhållande men, jag anser att vi faktiskt ger de som förstör det, vi ger dom en artikel och visar därmed en rädsla.
VI har förmodligen mer krav en alla tidigare generationer, jag har tänkt att min generation är som en mellanstation, vi har växt upp med tekniken som utvecklats, den nya generationen kommer vara mitt i tekniken och mitt i våra krav, krav som jag nämnde innan fanns inte förr, så som jag uppfattar världen i dag är att allt som räknas är materiellt,mp3,dator,telefon,kläder osv, förr fanns det tre gymnasieinriktningar, nu finns det tusentals, kraven på betygen och intagningspoäng har ökat, för att bli något och komma någonstans måste man slåss.
Skönhetsidealen är även de vrickad, att alla födds olika vet alla, men ändå ska det alltid vara en strävan mot något annat, något som anses bättre, bloggar, facebook osv tror jag förstör enormt mycket, det skapar en press och alla ska ha koll på alla, jag har aldrig gillat det med att man ska ha koll på alla ens vänner PLUS deras vänner och jag är oftast märkligt nog livrädd för att lägga upp något på internet, jag vill inte att folk ska veta allt om en ...

Som jag nämnde innan ska alla ta konsekvenserna efter sina handlingar, vi skapar ett samhälle, vi måste kämpa för att få ett samhälle, tidningar,tv,politiker borde sträva för en bättre värld men det som tyvärr lockar människor är det tragiska och hemska, mycket är skrämselpropaganda, vi är inte så förfärliga som tidningar påstår, visst jobbiga,tragiska,hemska,förfärliga saker pågår i samhället, men det är inte alltid ungdomar.. jobbiga,tragiska,hemska,förfärliga saker har alltid pågått, det är inte bara nu.


Jag anser inte att vi kan skylla på tidnignar och tv, bara till en vis del, de ökade ungdomsproblem är mycket större och det finns tusentals faktor till varför, det är vår värld, fixa det kan vi bara göra tillsammans.



Om tre år ser jag mig utomlands, förmodligen i Uganda och jobbar där som volontär eller i Paris och pluggar, förmodligen blir det något bra av allt, jag vill iallafall resa och kommer förmodligen aldrig bo i Skåne när jag blir äldre, fara runt är nog mer min grej...




"At one another
Short of breath
Walking proudly in our winter coats
Wearing smells from laboratories
Facing a dying nation
Of moving paper fantasy
Listening for the new told lies
With supreme visions of lonely tunes"   



 

 


Det märkligaste med framtiden är att man då kommer kalla vår tid den gamla goda tiden. – Ernest Hemingway

Vad har betytt mest för mig i mina 17 år? Jag har många viktiga händelser i mitt liv och det mesta är egentligen småsaker, små stunder som inte varat så länge men som fått mig till att bli den jag är nu.12 år och jag gick mot ljuset, överallt såg jag huvuden, det enda ljudet kom från de som pratade på scenen. Premiär och jag harklar till så högt jag kan, ansikten vänds mot mig och allt börjar. Sällan har jag levt mig in i en roll så mycket som då.Sällan hade jag känt mig så nöjd som då jag kom till ett filmbolag ett år efter.Sällan har jag varit så lycklig som då jag som 4 år och min bror åkte på en träkälke i full fart bakom min farfars traktor eller så glad över en kista med godis och leksaker från egypten.När jag cyklade med vänner genom Österlen,aldrig har jag varit så rädd som då jag trodde att de som betyder mest var nära att försvinna eller så panikslagen då jag visste att de var försent att rädda. Aldrig har jag varit så nervös som då jag lämnade Svergie för att flyga själv till ett annat land eller när jag var med i ett program, eller så lycklig då en vithaj simmade brevid vår gummibåt, a  .. nu sitter ni säkert och tänker att jag skriver saker men det jag skrivit är bara små små saker men som ändå betytt mycket. Jag tror även att många tror dom känner mig men det jag säger brukar bara vara en pyttemilliliten del av något större.  Det är mycket som format mig till den jag är idag och om det skulle bli självbiografi om mina 17 år skulle det vara fragment av ljusa sken och otroligt mörka delar.Det mest märkliga med mig är att jag minns ofta inte dom bästa stunderna i mitt liv i detaljer, mer känslan. Men dom värsta sakerna och det jobbigaste minns jag varenda detalj av, färger,lukter,ljud,ansiktsuttryck och kroppsspråk.Men den jag är idag har många människor nu och i min barndom hjälpt till att skapa och det som egneltigen betytt mest de resor som jag gjort tillsammans eller utan min familj, dom betyder mycket och fått mig att se saker och ting ur olika vinklar..

2109 kommer det stå om 11 september 2001, som förändrade världen, en värld nu paranoid av säkerhet och som bara inte har påverkat det social,ekonomiska,kulturella och militära i USA utan i hela världen.Det kommer stå om paranoian av bakterier och sjukdomar och om den ökande fattigdomen, om världen som plötsligt insåg vad som höll på att ske i miljön och bland människorna och djuren. Om tekniken , om naturkatastrofer, om de utrotade områdena och djuren i världen och alla de onödiga krig som sker i dagens värld, om olja,mark och vatten.Säkerligen kommer det stå något om ”depression på 2000-talet”.


Rhincodon typus

Filmen Die Wielle/The Wave/Vågen som vi såg för någon dag sedan handlade om autokrati vilket menas med att den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller en mindre grupp.

Die Wielle är baserad på en sann berättelse där en lärare under en projektvecka beslutar sig att göra ett experiment med eleverna eftersom eleverna inte trodde att det som hände under Andra Världskriget inte kommer kunna hända igen eftersom dom menar på att dom är FÖR upplysta om det.

Hela experiment går för långt och den rörelse som läraren skapade får ett eget liv, ett liv utanför skolan och det skapades ett ”VI” mot DOM.

Läraren hade en bra tanke men jag tror inte han själv insåg hur allvarligt det blev för eleverna, elever som känt sig osäkra över sin plats i skolan,elever som känt sig ensam blev plötsligt tillsammans ett ”VI” , en känsla av att höra till, gemenskap. Även läraren gillade nog känslan av att ha makt och ville inte släppa ifrån sig den och det gick över huvudet på honom.

Det här med suggestiv manupilation, att smyga in med små budskap och sakta börja bygga upp något är intressant, över hur lättmanuipulerad och rädda för att inte höra till i samhället vi faktiskt är.

Det otäckaste är att de som skedde i Die Wielle sker just nu i denna sekund med omvärlden som passiv publik, omvärlden som ser det försöker dölja det.

Jag måste bara ta upp det citat som löd så här : ” Den som inte kan sin historia är dömd för att upprepa det”

Först och främst tyckte jag det lät fabulöst genialt men nu är jag inte så himla säker på det, i Die Wielle, den riktiga The Wave som hände i USA 1967 VISSTE dom sitt förflutna,det var bara drygt 20 år sedan andra världskriget slutade, men ändå upprepar dom det, ett annat exempel är att barn vars föräldrar är missbrukar har större benägenhet att själva bli missbrukare fast dom kan sitt förflutna.

Fast kanske är det så att man inte ser det förrän man tittar utifrån andra vinklar, hur det bara trappas upp och upp och upp.

Citatet stämmer en del men jag har funnit två stuckna som jag tycker passar in mer :

”Historien upprepar sig det är det som är fel med historien” Clarence Darrow

”Av historien lär vi oss att vi inget lär av historien” – George Bernard Shaw

Eller så handlar det bara om att man aldrig ska säga aldrig och se saker och ting från olika vinklar istället för att stirra sig blind på något.

Aldrig säga aldrig helt enkelt.


Lophius piscatorius

I en fyrkantig papplåda, i en fyrkantig papplåda ska jag placera mig själv, sätta mig själv in i en kategori som ska säga vad jag och flera miljoner andra människor är.
Det går inte, jag kommer aldrig kunna sätta mig själv i en kategori,aldrig. Att putta sig själv i en mall som ska beskriva vem jag är? Jag är mig själv oavsett vad andra tycker, jag har alltid haft svårt för det här med generalisering och hur människor dömer en och sätter än i en papplåda/mallar, jag menar att har vi,människor verkligen rätt att döma människor hur dem är pga av deras utseendet,musik,kläder osv? Så länge man själv är nöjd över den man är och står för det man säger och gör borde alla vara sig själva, men det är väl det det handlar om, det här med identiteter, att man försöker hitta sig själv.


Nu när det är meningen att jag ska presentera mig tänker jag inte sitta här och säga hur många vårar,somrar eller höstar jag är eftersom jag gillar det inte,jag är 17 och tänker inte göra det mer poetiskt med att säga vårar efteråt.
Jag bor i ”Sveriges första fairtrade stad” som Malmö kommun så fint uttrycker det,Malmö är vackrast på hösten,då cyklar man genom staden på en rostig cykel och varje höst säger jag - denna stad är inte så dålig som jag trodde.
Lagom kul för vänner att jag upprepar dem nio orden var år... 

Meningen var att jag skulle berätta om mig själv och det går inget vidare som ni kanske märker.
Sanningen är nog att jag är en väldigt rastlös och envis människa. Jag vill hela tiden åka iväg till nya ställen, se nya saker och jag har alltid ett behov att komma bort,vilket nog många som känner mig märker av. Ateljéer,vernissager,färg, husritningar och enorma högar av papper och penslar är ganska mycket vad jag växte upp med och om du undrar  önskar jag att jag hade ett minipiano och gitarr som jag kunde veckla upp i fickan ungefär som ett sådant där 3dkort som man öppnar och plötsligt står ett träd och ett litet hus upp i mitten av kortet.



Slutligen ska jag bara säga att först när jag hörde att vi skulle ha en så kallad skolblogg smakade det dammigt i munnen nu är det mer som sommar, jordgubbar och grädde liksom.


"När apor kan spela piano, varför skulle då inte människor sjunga till" - John Lennon


RSS 2.0