Rhincodon typus
Filmen Die Wielle/The Wave/Vågen som vi såg för någon dag sedan handlade om autokrati vilket menas med att den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller en mindre grupp.
Die Wielle är baserad på en sann berättelse där en lärare under en projektvecka beslutar sig att göra ett experiment med eleverna eftersom eleverna inte trodde att det som hände under Andra Världskriget inte kommer kunna hända igen eftersom dom menar på att dom är FÖR upplysta om det.
Hela experiment går för långt och den rörelse som läraren skapade får ett eget liv, ett liv utanför skolan och det skapades ett ”VI” mot DOM.
Läraren hade en bra tanke men jag tror inte han själv insåg hur allvarligt det blev för eleverna, elever som känt sig osäkra över sin plats i skolan,elever som känt sig ensam blev plötsligt tillsammans ett ”VI” , en känsla av att höra till, gemenskap. Även läraren gillade nog känslan av att ha makt och ville inte släppa ifrån sig den och det gick över huvudet på honom.
Det här med suggestiv manupilation, att smyga in med små budskap och sakta börja bygga upp något är intressant, över hur lättmanuipulerad och rädda för att inte höra till i samhället vi faktiskt är.
Det otäckaste är att de som skedde i Die Wielle sker just nu i denna sekund med omvärlden som passiv publik, omvärlden som ser det försöker dölja det.
Jag måste bara ta upp det citat som löd så här : ” Den som inte kan sin historia är dömd för att upprepa det”
Först och främst tyckte jag det lät fabulöst genialt men nu är jag inte så himla säker på det, i Die Wielle, den riktiga The Wave som hände i USA 1967 VISSTE dom sitt förflutna,det var bara drygt 20 år sedan andra världskriget slutade, men ändå upprepar dom det, ett annat exempel är att barn vars föräldrar är missbrukar har större benägenhet att själva bli missbrukare fast dom kan sitt förflutna.
Fast kanske är det så att man inte ser det förrän man tittar utifrån andra vinklar, hur det bara trappas upp och upp och upp.
Citatet stämmer en del men jag har funnit två stuckna som jag tycker passar in mer :
”Historien upprepar sig det är det som är fel med historien” Clarence Darrow
”Av historien lär vi oss att vi inget lär av historien” – George Bernard Shaw
Eller så handlar det bara om att man aldrig ska säga aldrig och se saker och ting från olika vinklar istället för att stirra sig blind på något.
Aldrig säga aldrig helt enkelt.
Lophius piscatorius
I en fyrkantig papplåda, i en fyrkantig papplåda ska jag placera mig själv, sätta mig själv in i en kategori som ska säga vad jag och flera miljoner andra människor är.
Det går inte, jag kommer aldrig kunna sätta mig själv i en kategori,aldrig. Att putta sig själv i en mall som ska beskriva vem jag är? Jag är mig själv oavsett vad andra tycker, jag har alltid haft svårt för det här med generalisering och hur människor dömer en och sätter än i en papplåda/mallar, jag menar att har vi,människor verkligen rätt att döma människor hur dem är pga av deras utseendet,musik,kläder osv? Så länge man själv är nöjd över den man är och står för det man säger och gör borde alla vara sig själva, men det är väl det det handlar om, det här med identiteter, att man försöker hitta sig själv.
Nu när det är meningen att jag ska presentera mig tänker jag inte sitta här och säga hur många vårar,somrar eller höstar jag är eftersom jag gillar det inte,jag är 17 och tänker inte göra det mer poetiskt med att säga vårar efteråt.
Jag bor i ”Sveriges första fairtrade stad” som Malmö kommun så fint uttrycker det,Malmö är vackrast på hösten,då cyklar man genom staden på en rostig cykel och varje höst säger jag - denna stad är inte så dålig som jag trodde.
Lagom kul för vänner att jag upprepar dem nio orden var år...
Meningen var att jag skulle berätta om mig själv och det går inget vidare som ni kanske märker.
Sanningen är nog att jag är en väldigt rastlös och envis människa. Jag vill hela tiden åka iväg till nya ställen, se nya saker och jag har alltid ett behov att komma bort,vilket nog många som känner mig märker av. Ateljéer,vernissager,färg, husritningar och enorma högar av papper och penslar är ganska mycket vad jag växte upp med och om du undrar önskar jag att jag hade ett minipiano och gitarr som jag kunde veckla upp i fickan ungefär som ett sådant där 3dkort som man öppnar och plötsligt står ett träd och ett litet hus upp i mitten av kortet.
Slutligen ska jag bara säga att först när jag hörde att vi skulle ha en så kallad skolblogg smakade det dammigt i munnen nu är det mer som sommar, jordgubbar och grädde liksom.
"När apor kan spela piano, varför skulle då inte människor sjunga till" - John Lennon
